Muminpappan är enligt sig själv en djupsinnig tänkare som grubblar över de stora livsfrågorna. Han är klädd i stor svart hatt som får honom att se värdig ut, älskar sin familj och oroar sig ofta över hur de har det. Mest av allt kanske muminpappan ändå gillar att dra sig tillbaka till sitt arbetsrum och skriva på sina memoarer. All sin lediga tid lägger han på att samla sina minnen från sin stormiga barndom och sina många ungdomsäventyr på papper. Varje gång han färdigställt ett kapitel så brukar han läsa det högt för muminfamiljen och vänner, bäst av alla kapitel tycker nog mumintrollet är det där muminpappan träffade muminmamman.

När muminpappan var ett litet spädbarn så lämnades han insvept i tidningspapper utanför ett hittebarnshus, där bodde han under småbarnsåren men rymde senare och började sin riktiga äventyrsresa där han träffade många vänner som blev hans familj. Han har sin oroliga själ kvar under sina vuxna år men han trivs nog ändå bra med att ha dragit sig tillbaka och nu bor i ett varmt hus omgiven av sina nära.

“Jag var ett mycket ensamt muminbarn som fallet ofta är med egenartade begåvningar. Ingen förstod sig på mig, allraminst jag själv” - Från muminpappans memoarer